Saosin
Jaha då har jag nått min peak i detta liv på 25 varv runt solen. Detta tänkte vi fira till genom att dricka risvin och se på MIB3 på bio. Mycket angenämt. Annars har vi bara tre inlämningsuppgifter samt ritkursen kvar i skolan. På måndag beger jag mig ytterligare ett kvarts jordevarv bort till det magiska landet Nya Zealand. Ska bli fantastiskt att få åka dit igen efter alla dessa år av bullätning. Hungrig som en bjärv är jag också. EM fotbollsmatcherna börjar kl 24 samt kl 03 i mittens rike, Kina. Så jag är lite smådåsig på morgonlektionerna och det blir ju inte bättre under dagen. För att urarta på kvällen lagom till matcherna drar igång igen. Fantastiskt att lyssna på svensk webradio till. Sverige var dock kassa inatt :( Sakanr nu mitt Sverige. Men 21 Juli är inte så långt borta. Och innan dess är det NZ och provinsen Yunnan i Kina som gäller.
Tallefjant
I believe I can fly
Reseberättelse Alvestyle
Det var en gång en Robert som tröttnade totalt på att gå i skolan i Nanjing. Så han och busfröet Victor åkte till Macao och Hong Kong istället. I Macao spelar många farbröder bort sina surt besparade slantar och dricker paraplydrinkar så det står härliga till. Hotellen är gigantiska och är alla som en liten stad i sig själva. Men Robert hittade också en klättervägg att klättra på gratis här.
Sedan åkte vi en jättesnabb båt till Hong Kong. I Hong Kong är alla hus jättehöga och jättemoderna. Men trots att det är en jättestad finns här natur och stränder en liten bussfärd bort.
Efter Hong Kong ville inte Victor leka med Robert längre så han tåg tåget tillbaka till Kina. Robert åkte flygplan till Filippinerna istället. Filippinerna består av jättemånga öar och ön Robert åkte till heter Cebu. Robert åkte en riktig härkebuss med plats för tio pers rakt in i djungeln. Härkebussen lastedes på med 30 st Filippiner som rökte ikapp bredvid Robert. Robert hoppar av vid Cantabaco. Här finns den bästa klättervägg Robert någonsin har sett. Sedan åker Robert moped till en fin strand och badar. Sedan ska Robert flyga till Japan. Flygplatsen där japanflygplanen bor ligger på en annan ö. Så Robert måste in och snoka lite i Filippinernas städer för att hitta flygplatserna. Städerna här är läskiga.
Robert landar i Japan trött och sliten. Känner sig som att ha blivit travad i fejjan av 386 kameler i tre timmar. Men Japan är ett magiskt land. Robert tycker om Japan. För här finns fantastisk natur, berg, varma källor och helt makalösa människor. Framför alla en tant jag mötte på berget Kintoki. Hon är 78 år gammal, kan bara prata japanska och driver en lite kiosk uppe på berget. Hon knallar upp och ner varje dag med varor och diverse annat. Jag köpte en chipspåse av henne och sedan började min japanska vän att tolka mellan oss. Vi blev kvar där över en timme. Sedan bjöd tanten på mat och boende med egen varm källa åt mig. Sedan styrde hon upp resten av min Japan resa med vart jag bör ta mig och vilka berg jag bör bestiga osv. Världens kanske snällaste tant. Och idag har jag varit nästan ända upp på Mt Fuji som är Japans högsta berg.
På tisdag flyger Robert tillbaka till Kina för att få skäll av arga fröknar.
